Min existentiella könsångest

Idag på min lektion i Uppsala talade vi om feministisk etik och feministisk teologi. I detta kom vi in på ämnet feministisk naturalistisk dygdetik. Den säger kort och gott: Kvinnor har särskilda erfarenheter av omvårdnad. De förhåller sig till sin omvärld genom sin roll som mödrar, vårdare, hustrur. Alltså är kvinnor mindre intresserade av abstrakta resonemang och objektiva teorier. De bryr sig om den mer ”här och nu” etiken, vad som är rätt i varje given situation i varje möte mellan människor. Vänlighet och omvårdnad i relationer är det viktiga ansvaret vi bör ta för varandra.

När vi talade om detta fick jag den där känslan av smärre panik igen som jag får ibland då ämnet kommer upp. Antagandet att kvinnors hormoner/livmoder/hjärna helt enkelt är lite mindre intresserade av intellektualism och resonemang och lite mer intresserade av vem som är kär i vem.

Är det bara jag som blir så rädd för detta ibland? Moderskapet dras ofta upp som något fantastiskt och formande universellt kvinnligt. Något jag själv aldrig varit intresserad av. Har så vitt jag vet inga modersinstinkter. Aldrig varit intresserad, är fortfarande inte än idag.

Men det finns ju annat, omsorg och relationer, och allt vad det nu innebär. Jag älskar ju att umgås med människor. Är intresserad av sociala relationer, känner mycket och ofta kärlek till andra. Tycker om att steka pannkakor åt mina vänner när de sover över, sms:a dem att jag tycker om dem och kramas och pussas när vi ses. Betyder det att jag är en sådan omsorgskvinna med huvudet fullt av rosa fluff, för evigt dömd till lägre abstrakt intelligens än män?

Detta mina vänner kan göra mig kallsvettig på riktigt. Å ena sidan vill jag givetvis inte byta bort min sida av omsorg om de jag tycker om, å andra sidan är tanken på att jag redan från början är född med lägre förmåga till intelligens otroligt läskig och frustrerande. ”Jag vill inte ha den där livmodern! Ta den! Gör mig smartare istället!” Springer tankarna runt i huvudet när ämnet kommer upp.

Det är ju, de facto, omöjligt att tänka sig hur det skulle vara att fungera annorlunda rent intellektuellt. För allt vad jag vet kan alla män i världen gå runt och se allt på ett helt annat sätt än jag och jag kommer aldrig veta eftersom jag är född med två XX kromosomer och kommer dö med två XX kromosomer. Och kan det någonsin finnas objektiv forskning? Vad säger den? Hur vet vi att det inte bara också är kontextberoende?

Kvinnor är ju i snitt uppenbarligen lika intelligenta som män, men de här särskilda, storslagna genier som kan tänka höga abstrakta tankar, är de mest män för att samhället ser ut så eller för att våra hjärnor dömt oss till detta i förväg?

Och nej, detta handlar inte om någon annan eller deras eventuella roller eller värde. Bara om mig själv. Att jag har ångest för att jag skulle vara medfött sämre på något som betyder väldigt mycket för min självbild att jag får tro att jag är bra på.

Det finns inget som betyder mer för mig än att vara 1. Kärleksfull och leva mitt liv med öppet hjärta 2. Smart. Och jag menar inte så genomsnittligt smart, jag vill vara smart smart. En sådan som skriver helt nya tankar som ingen tänkt förut.

Så här har ni en liten avslöjad hemlighet på måndagskvällen. Det finns få saker som kan ge mig sådan livsångest som tanken på att jag på förhand skulle vara instängd i en bur av relativt lite mer dumhet och lite mer intresse för skvaller än män enbart på grund av dessa förbaskade hormoner som jag aldrig fick en chans att välja själv. Om någon har bra argument som lugnar ner mig är det ett väldigt fint tillfälle att dela dessa med mig.

Advertisements

One thought on “Min existentiella könsångest

  1. Kan man inte för enkelhetens skull konstatera att det är olika? Alla är inte lika varken kvinnor eller män och det är väl tur det. Om till exempel inte vissa hade varit mer intresserade av teknik än omvårdnad hade mänskligheten inte kommit ut ur stenåldern.

    Intelligens kan väl mätas på olika sätt, vad är intelligens för dig?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s