Vrålet från PPM

Suck och stön vilken ton folk har i det här landets politiska debatter ibland. Statsministern valde att ta upp en känslig politiks fråga och sätta tonen och få fram debatt. Bra gjort och så tog det också skruv och blev en rejäl snackis. Synd bara att hälften misstolkar och skriver obegåvade inlägg om att ”Böööppp dumma moderaterna vill TVINGA alla att jobba till 75” och hälften skriver lika obegåvat att ”Äh, upp och hoppa latmaskar, ni kan väl bli konsulter eller nåt?? ::DDD”

Ingen människa har egentligen ”rätt” till någonting på en sorts abstrakt strukturell nivå. Vi är djur som alla andra avancerade livsformer på denna planet och borde således fokusera på att göra det bästa av de förutsättningar vi har samt kommunicera med varandra för att minska lidandet och hitta bra metoder för att leva tillsammans. Men ingen har ”rätt” till att få gå i pension eller få en viss mängd pengar, vi får vara tacksamma för den nivå välstånd vi kan bygga tillsammans och vad denna kan ge oss i form av lyxen att kunna gå i pension. I takt med att befolkningen ändras och kostnaderna får vårt gemensamma samhällsprojekt ökar så behöver vi hitta lösningar.

Inga metoder är perfekta, alla är bara mer eller mindre dåliga. I många fall finns det en tydlig och klar lösning, men vi har bara inte möjligheten att använda oss av den. Människor svälter fast vi globalt sett producerar tillräckligt med mat. Hade jag en maskin där jag kunde sätta in överbliven mat här och skicka den blixtsnabbt till länder som behövde skulle vi lätt kunna jämna ut skillnaderna. Det går att tänka sig, men inte att genomföra eftersom teknisk verkligen inte kommit dit ännu. På samma sätt måste vissa inse att man inte kan köra en one size fits all modell på samhället, att det knakar och drar sönder hela maskineriet om alla ska behöva vara likadana. Att en person inte kan hantera alkohol innebär inte att lösningen bli totalförbud. Vi måste erkänna individuella lösningar på fler områden.

Alla kan inte jobba lika länge eftersom människor är olika, yrken är olika och miljöer är olika. Vissa arbetsuppgifter är omöjliga att göra mer än en viss tid innan kroppen går sönder. Vissa människor kan inte heller utföra vissa uppgifter eftersom de slits fortare än andra. Men har vi inte råd så har vi inte råd. Ingen kan komma och KRÄVA en viss arbetstid eller en viss pension, finns inte resurser så finns de inte. Absolut, sådana som Löwengrip har rätt i att den enklaste lösningen är att konstruera samhället så att vissa yrken bara innehas av unga starka människor och bara i begränsad tid. Att vi planerar så pass väl så vi kan dela upp samhället i grupper som är mer eller mindre lämpade för mer eller mindre tunga yrken. Problemet är bara att hon och fler med henne saknar förmåga att förstå att det inte bara går att fixa. Kultur, struktur och klass gör att den som jobbar som målare inte huxflux kan skola om till konsult bara sådär. När jag bodde hemma i en arbetarstad på landet visste nog få människor jag kände att det överhuvudtaget existerade ett sådant jobb som ”konsult”. Iallafall inte jag. För den ensamstående krigsskadade invandrarkvinnan är det inte så jäkla lätt att bara tjotjim skola om till entrepenör vid 55, hon kanske inte har annat val än att jobba med städning och i vården hela sitt liv, och hon kommer må därefter.

Håll tonen och var resonliga nu. Det finns inga konkreta lagförslag, men vi har ett reellt problem och det stämmer att vi måste se över det på sikt. Alla kan inte jobba lika längre, men enbart för att vissa inte kan jobba längre än 55 så innebär inte det att det inte samtidigt kan finnas personer som glatt jobbar livet ut. Jag kommer, som jag ser det, aldrig sluta jobba om jag inte måste pga demens. Att skriva, analysera och tänka kan man ju, fint nog, göra hela livet. Det finns många fantastiska forskare över 75. Mitt yrke är också mina intressen och ja ser inte varför jag någonsin skulle sluta. Vad ska jag göra då liksom?

Så vi måste försöka se systemet mer individuellt. Vissa ska kunna spara mer än så som pensionssystemet fungerar idag och på så sätt kunna gå tidigare, om de vill och har sparat till detta. Vissa ska kunna få uppskov av hälsoskäl att få sluta tidigare. Vissa måste få jobba kvar så läge de själva vill, utan att staten komplicerar och lägger sig i. Långsamt tror jag på att individualisera systemet med pension parallellt med att få ut unga på arbetsmarknaden fortare och öka effektivitet i offentlig sektor för att lösa finansiering av välfärden. Att kunna fortbilda sig lättare och sluta åldersdiskriminera är andra viktiga reformer.

Men detta brölandet, herrgud, lägg av med det.

(Här är två bra exempel på hur man håller god, intellektuell ton i kontrast)

One thought on “Vrålet från PPM

  1. Visst vrövlar folket….

    Eller brölar.

    Men, som en Hedning i mängden tror jag mig kunna konstatera, att detta med pensionsdebatten – vars ton varit osaklig – det håller jag med om – kanske är ett symptom på något annat. Den får så att säga agera ”åskledare” men vad folk egentligen vill ha sagt, är förmodligen något annat. Nu stundar dock Valentin, eller Lupercalia, som jag snart bloggar om (i år igen!)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s