Stat bort, diskussion in! Om könskorrigering

Det fortsätter vara obligatoriskt för människor som vill könskorrigera sig att även bli steriliserade. Däremot behöver de inte längre skilja sig från den person de är gifta med innan ingreppet. Litet steg på vägen (kravet om skilsmässa var verkligen absurt) men att krav om sterilisering blir kvar är mycket, mycket problematiskt. Det värsta en stat kan göra är att godtyckligt utöva förtryck och våld mot enskilda medborgare, och att tvångssterilisera någon är ett särskilt allvarligt våldsutövande. En obehaglig rashygienisk tanke kring vilka som skulle från maktens håll tillåtas att fortplanta sig.

Detta är inte helt jämförbart med de svåra övergreppen från historien, staten kommer inte samla in och tvångsoperera någon medborgare enbart på grund av dennas läggning eller medicinska tillstånd. Däremot som finns det ett krav att den som genomgår operationen för att korrigera sin kropp i större enlighet med sitt kön även vid samma tillfälle måste låta sig steriliseras för att operationen ska få göras samt att personen ska få göra den formella juridiska ändringen av ”kön” i sina identifikationspapper. Ingen kommer tvinga den transexuelle att genomföra en könskorrigerande operation, men om man så önskar så följer även kravet på sterilisering.

.

I och med att lagen sågs över kring könskorrigerande operationer så ändrades vissa saker och andra fick stå kvar. Det finns lite oklarheter kring hur diskussionen gått och vem som bestämt vad men det verkar genom allt att döma som om KD lyckades få sin vilja igenom över de andra allianspartierna att kravet på sterilisering vid operation står kvar. Det behöver, så som man så fint brukar säga ”utredas mer”. (Vi gillar det här med att utreda saker i evighet om vi inte kan komma överens) Det finns många opinionsbildare, politiker, debattörer och bloggare som med all rätta är upprörda. Även om ingreppet i sig är frivilligt så är själva tanken på att staten bestämmer över individens fortplantningsförmåga mycket stötande.

Det känns inte helt klart vad transsexuallitet egentligen innebär, allt ifrån ett intresse att klä sig som det motsatta könet vid enskilda tillfällen till att medicinskt kunna bevisas vara född i en kropp som inte motsvarar hjärnan omnämns i debatten som trans. Klart är dock att de som verkligen har den varianten av transexuallitet och känner sig födda i fel kropp och helt och hållet som ett kön i hjärnan och identiteten men har ett annat biologiskt, för dem kan en korrigerande operation vara livsviktigt. För dem är deras psykiska hälsa väldigt beroende av att de får korrigera kroppen till en som bättre stämmer överens med hur de känner sig. Att därför uppge att ”operationen är ju ändå frivillig” kan vara missvisande eftersom många transexuella känner ”den här operationen eller döden” och därför inte upplever den som ett val.

.

Nåväl, det framkommer inte alltid att det här inte enbart är en bild av vad staten har rätt att bestämma över individen efter våra kulturella värderingar. Flera av de som motsätter sig transexuellas rätt till fortplantning gör det med stor säkerhet ”för att det ju är så himla konstigt.” Men det här är även en medicinsk fråga i allra högsta grad. Därför tycker jag det här inlägget av Eberhard är har många poänger även om även den fastnar i förvirringsfällan. Som påpekas där; att ta hormoner påverkar kroppen ganska mycket. För att korrigera sitt kön mot mer feminint eller mer maskulint behöver man ta hormoner. Ett starkt ökat inslag av könshormon kan exempelvis påverka kroppen genom att öka risken för olika cancerformer. Om en kvinna med äggstockar tar manligt könshormon kan det öka risken för cancer i just äggstockar och livmoder. Därför menar många läkare att det är nödvändigt att operera bort dessa för att inte patienten ska få starkt ökad cancerrisk. Så frågan om ingrepp som blir steriliserande för den som opereras är inte bara en moralfråga, det är även en medicinsk fråga.

Så om det nu kan finnas medicinska skäl att ta hänsyn till vid könskorrigerande operationer, innebär detta att lagen är riktig och att det bara är oinsatta debattörer som inte fattar som bli upprörda? Naturligtvis inte. För även om det kan vara så att enskild läkare bedömer att man under en könskorrigerande operation MÅSTE göra ingreppet på så sätt att patienten blir steril så kan det finnas andra läkare och andra operationer som inte innebär detta. Det finns ingen anledning till att regering och lagstiftning ska lägga sig i med en princip i något som kan dömas från fall till fall. Dessutom vill jag dra upp något som Eberhard helt missar; även om man anser det nödvändigt att sterilitet kommer med operationen av medicinska skäl så kan patienten innan operationen utförs spara könsceller (ägg eller spermier). Det finns ingen anledning what so ever till varför stat, läkare eller det allämna skulle kunna ha åsikter om att personen fryser ner könsceller och sedan skaffar barn genom dessa genom exempelvis att partner insemineras. Det har inget med ingreppet att göra och just därför tycker jag det nästan är den mest problematiska delen av hela lagen.

.

Sedan om vi nu kan vidga perspektivet lite ur åtminstone akademiska synvinkel och diskutera vad som egentligen ska ligga till grund för juridiska kön och om vi kanske borde se över möjligheten att utöka de två juridiska kön vi har idag. Jag erkänner villigt att vår kultur i allra högsta grad är väldigt fokuserad på uppdelningen av kön Man = Maskulin Kvinna = Feminin och inget däremellan. I exempelvis Sydostasien finns det ett utrymme från början för att kön inte är så fast bestämt och att det finns en tredje kategori.

I det avseendet vill jag uppmärksamma de här artiklarna av Hanna Söderström för hennes perspektiv är intressant. Hon har ett feminint jag och känner sig själv som en kvinna och jag skulle säga att alla som tex ser hennes porträttbilder inte heller skulle uppfatta henne som något annat än kvinna. Socialt, både i sin sociala roll och i sitt utseende så som andra människor bedömer det, är hon helt och hållet kvinna. Hanna Söderström har ändrat sitt yttre utseende så att det motsvarar våra bilder av femininitet men inte sitt könsorgan. Alla transexuella känner helt enkelt inte det behovet, eller tycker inte det är värt det för att inte förlora sin känslighet vid sex. Könsorgan och därför också identitetshandling är det enda som stämmer på definitionen Man medens hon i alla andra aspekter uppfattas som Kvinna. Och precis detta ställer Hanna en fråga kring; Varför är det mitt könsorgan som är viktigast, det är ju vad vi ser MINST av i den vardagliga sociala interaktionen?

(ber lite om ursäkt för at jag så detaljerat diskuterar enskild person och hennes utseende, jag hoppas att Söderström har överseende med detta, tycker det är ett så pass bra exempel på när våra definitioner är för trånga.)

.

Och det är för mig kontentan på något sätt. Kön bestäms av flera faktorer. Hormoner, social roll, inre organ, yttre organ, egen uppfattning, hjärnan osv. Varför måste vår kultur betona yttre könsorgan som det absolut viktigaste av allt när kön bedöms? De är ju tämligen privata. Könsroller och vad som faller in i begreppet ”man” och ”kvinna” förändras. För några hundra år sedan blev identiteten osäker om man hade fel yrke, fel intressen, fel kläder. Idag är dessa inte längre nödvändiga för att sätta kön. Kan vi våga och hoppas på en dag då könsorgan inte ska vara allt i hela världen vid könsdefinition? Vågar vi till och med hoppas på att alla de som födds med ”dubbel” könsidentitet ska bli insläppta i våra definitioner, eller kanske få en egen? Vågar vi hoppas på att en artikel som Eberhards som i botten är bra inte ska behöva bli förvirrad kring ”men då blir det ju ett tredje kön ojoj vad konstigt och jobbigt” utan att exempelvis en man ska kunna var gravid och fortfarande vara en man om denna man väljer att se och definieras sig själv socialt som en sådan.

Det är fel av staten att sätta en principregel för en så pass komplicerad fråga med flera olika aspekter. Det är synd att vår kultur inte är bredare i sina definitioner, men ju mer vi pratar om det, desto fler kanske funderar på om det inte skulle kunna finnas alternativ.

Vår egen fornnordiska mytologi innehåller flera intressanta könsöverskridande perspektiv. Det finns flera historier där gudarna passerar könsgränser eftersom magi var strikt feminint och män som sysslade med magi därför fick mångtydiga könsidentiteter. Ett populärt exempel är då Loke och Tor kläder ut sig till kvinnor för att lura tillbaka hammaren Mjölner från jättarna

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s