Sturmark letar enbart ursäkt för att få störa sig på andra människors livsval

Christer Sturmark upprör sig på Aftonbladets debattsida igår att det pågår ”Änglakurser” ute i Sveriges kommuner. Ungefär hälften av artikeln ägnar han åt att beskriva hur absurt och fel denna ängaltro är och den andra halvan åt att försöka bevisa att vi stödjer detta genom skattepengar, vilket i slutändan är det han vinklar som det felaktiga och upprörande.

Nå, människor som tror på ett liv efter döden och förekomsten av sk. ”Änglar” skulle man kunna klassa som olika typer av religiös tro likt vilken kyrka som helst. I Sverige har vi en lagstadgad rätt att de facto tro på vad som helst, även sådant som låter absurt och underligt för någon som kommer utifrån och inte accepterar gruppens trosföreställningar. Lucia låter förmodligen som en mycket surrealistisk ritual för den som aldrig kommit i kontakt med nordiskt julfirande. Det var ju givetvis tråkigt att Sturmark uppfattade att han blev så dåligt bemött av deltagarna i mötet, hot och ett otrevligt bemötande ska inte ursäktas, även om jag har viss förståelse för att man känner sig hotad av någon som uppenbarligen enbart är på plats för att håna deltagarna.

Frågan är väl snarare varför Sturmark tycker att det är värt att skriva en debattartikel om hur konstiga de är som tror på änglar. Vi lever i en liberal demokrati, människor borde väl rimligtvis få ha sina filosofiska och religiösa föreställningar ifred. Humanisterna har dock alltid haft lite svårt att acceptera de som är annorlunda eller tycker annorlunda från dem själva. Alltså behövs något sorts alibi för att få skriva nedlåtande i en rikstäckande tidning om en grupp med en avvikande trosföreställning. När man i svensk debatt vill klaga på att någon beter sig som man själv inte vill trots att man inte borde ha med saken att göra, då drar man fram kortet med skattepengar.

Ni förstår, det är så hemskt att kanske våra skattepengar går till detta! Likt debatten om feministisk porrfilm tidigare i år kan man alltid gnälla om skattepengar. Problemet är bara att detta ekar mycket tomt som ett egentligt hållbart argument. Våra skattepengar går till en massa saker, försvaret (trots att vi är flera pacifister som skulle önska att vi inte stödde sådant), olika hobbyföreningar, kulturföreningar, kulturstöd till film och konst samt stöd till religiösa föreningar. Svenska kyrkan är bara en av en mängd organisationer som kretsar kring olika trosföreställningar och som får statliga bidrag. Varför skulle det objektivt vara mer eller mindre bra att ge pengar till de som i sina möten söker kontakt med Jesus och Jahve än de som söker kontakt med änglar?

Nej, Sturmark är bara sur för att det finns människor som alls tror på sådant ”trams” som änglar, och det vill han få klaga på i tidningen. För att finna en ursäkt att få klaga på andra människors privatliv drar han fram skattepengar – kortet. Men tyvärr Sturmark, det är ett ganska genomskinligt argument.

Annonser

5 thoughts on “Sturmark letar enbart ursäkt för att få störa sig på andra människors livsval

  1. Detta handlar tyvärr inte bara om skattepengar (här delar jag i stort Din syn) eller om harmlöst ”trams”:

    ”Därefter fick kursdeltagarna lite visdomsord från andra sidan, bland annat fick de lära sig att funktionshindrade personer föds med sitt handikapp för att de behöver lära sig att ta emot hjälp, en slags reprimand för att de var dåliga på att ta emot hjälp i sitt förra liv.”

    ”Deltagarna får också lära sig att om vi drabbas av att flera av våra nära och kära dör, så beror det på att vi behöver lära oss att hantera sorg. Förlusten av närstående är egentligen ett tecken på att vi behöver andlig upplysning.”

    Detta handlar om en människosyn som är under all kritik, ett hån mot handikappade och personer vars anhöriga gått bort.

    Därav min reaktion: http://hakans-blogg.blogspot.com/2010/12/christer-sturmark-humanisternas.html#links

    • Att föra idédebatt eller teologisk debatt om vissa ideologier och trosinriktningar är en helt annan sak. Och på den punkten håller jag helt med dig om första påståendet (det andra känner jag kanske inte samma reaktion inför) men det finns en mängd olika trosinriktningar som jag ifrågasätter vad gäller deras lära kring handikapp (och homosexuallitet, lets not go there…)
      Debatt kring lära och ideologi är dock en helt annan sak och din text handlar mer om detta. Sturmark hade kunnat skrivit en teologisk debatttext istället för en kultursida om det var denna typ av debatt han vill föra. Det gör han dock inte, givetvis, eftersom vi mycket sällan upplåter offentligt utrymme till teologisk idédebatt (synd). Istället får man bäst genomslag om man slår på den alarmistiska trumman och drar till med skattepengar.

  2. Skriver Sturmark om deras livsval? Han kritiserar väl att en kommun lägger pengar på Änglamingel – inte om vad individerna som utgör de kommunanställda tror på? Jag bryr mig inte särdeles om att de väljer att ha änglamingel men kan möjligen hålla med om att en gräns bör dras någonstans? Ska kommunerna köpa in homeopatisk medicin för att någon ”tror” att den fungerar? Om t.ex. Sturmark påpekar att sådan medicin saknar effekt, rackar han då ner på deras ”tro”? Ska de anställda få gå en kurs i hur man håller sin gårdstomte nöjd? Det finns väl mycket spännande att lära sig om gårdstomten, denna lilla krabat som ständigt gäckar oss. Ska de rakt av få skänka pengarna till en evangelistisk sekt som lovar böner i utbyte? Om så så skulle jag nog gärna se att personalföreningens budget skars ned markant.

    • Men åter igen… var går då ”gränsen” för vad en kommun själv får bestämma att den ska lägga skattepengar? Vissa av de exempel du tar upp handlar om effektivitet och orsak verkan. Typ; en kommun ska inte köpa homopatiska preparat eftersom dessa inte har någon visad hög effekt på verkan. (något som om det verkligen gällde skulle tvinga många många kommuner att skärpa till sina lagar för en mängd av sina värdelöst skötta organisationer) Däremot var deltagare säger eller tror eller tycker på ett visst möte, det är inte så säker att jag anser att någon annan än kommunen och de som väljer delta har rätt att lägga sig i. Som sagt, vi ger skattepengar till kulturföreningar, kyrkor och så vidare, där man också säger och gör saker som alla inte håller med om. Varför ska inte en kommun få lägga pengar på vilka kurser den vill?
      Som jag ser det är det väl i så fall upp till innevånaren i kommunen att säga ifrån om denna tycker sina skattepengar går till något som denna inte vill. Det är dock knappast en debatt för en rikstäckande tidning.

      Jag är dock en anhängare till den något töntig borgerliga devisen om ”välfärdsetens kärna” och anser att vi borde helt avskaffa stöd till alla föreningar, vare sig det gäller kultur, religion eller hobby. Av den enkla anledning att jag inte tycker staten har som sin främsta plikt att betala mitt lajvtält (som de gjorde till min sverokförening när jag var tonåring, vilket är nice, sure, men kan jag tycka nu inte det egentliga uppdraget en stat har). Men nu har vi det system vi har, och då ska det vara lika för alla. Jag föreslår att du engagerar dig i kommunpolitik om du inte är nöjd med hur din kommun fördelar pengar.

      • Absolut är det svårt att sätta gränsen. Det enklaste är väl, som du säger, att man inte kan sätta upp en restriktion för vad kommunen lägger sina pengar på. Dock vill JAG veta om ”mina” folkvalda spenderar ”mina” pengar på änglamingel (iofs gärna i relation till annat – här kan man verkligen kritisera Sturmark för att han smyger in siffran 200 000 som om ALLA dessa pengar gick till änglamingel) så att jag får chansen att rösta bort dom om jag så önskar. På så sätt tycker jag det är rimligt att rapportera om detta.
        (Jag tycker änglaminglet visar på dåligt omdöme, på samma sätt som om de betalat Erich von Däniken att komma och föreläsa om utomjordiskt liv. Inget ont sagt om ”spiritualitet” alls, men nog finns det vägar att närma sig detta utan att bränna pengarna på bjäfs.)

        I övrigt: varför skulle inte Sturmark få kritisera folk som tror på änglar? Att ha föreställningen om att man har en skyddande ängel tycker jag verkar farligt. Jag har inget emot att någon tar upp denna fråga och kritiserar på samma sätt som att man skulle kritisera föreställningen att hornet från en noshörning är ett afrodisiak. Båda dessa (van)föreställningar om världen leder i mitt tycke till negativa konsekvenser. Man bör inte ha överdriven respekt för något bara för att det fått etiketten ”tro”.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s