lite pälshyckreli och minkbeef

Tänk va media måste älska djurrättsalliansen, mitt under sommartorkan, när man som mest behöver dem, dyker de upp med nya snaskiga avslöjanden. Just som alla på redaktionen hade tröttnat på att skriva ”tillbaka till jobbet” reportage.

.

Nä, skämt å sido. Kortfattat så vill jag, i egenskap av bonde, kommentera så här:

Djurrättsalliansen har begått brott för att komma över sina bilder. Brottet är enligt mig ganska ringa och ingen stor grej i sig, men jag är lite skeptisk mot alla som argumenterar för att man får bryta mot lagen när det passar just dig. Då slutar vi i anarki där alla bryter mot lagen så fort de känner för det. Nåväl.

Det är klart att det är lite obehagligt att se hur minkarna lever, men det känns inte direkt som en nyhet för mig.  Jag är i princip alltid för att människors intressen ska gå före djur (människor är, trots allt, mer värda en djur anser jag) men det finns också en gräns för vad en demokratiskt stat kan tolerera i form av djurplågeri. Vi har en paragraf i lagen som säger att djur ska ges möjlighet så mycket som det går till ett naturligt beteende, och jag tycker faktiskt att den lagen är bra och bör ses efter.

För jag anser att djurnäring inte ska gå ut på att stänga in djur i fabriker och totalt binda fast dem och hindra dem från att på alla sätt leva ett ok liv. Därför håller jag mig borta från burhöns ägg och dyl. och därför har jag inte päls om den inte är viltfångad. För lets face it. Det finns inga djur som vi håller för päls (undantagsvis möjligen cihillor och kaniner) som kan leva i burar något vidare. Rävar minkar, hermeliner och andra djur är inte skapta för att vara instängda.

En mink nära dig…

.

Alla som träffat ett mård – eller minkdjur vet hur otroligt aggressiva och aktiva små knippen de är. Helt tokiga. Klart man inte kan stänga in ett sånt djur i en liten bur utan att de blir helt störda. Och eftersom de är så aggressiva är det heller inte konstigt att de börjar bita varandra om de måste vara på en liten yta. I naturen kan de svagare individerna i alla fall försöka fly, här går det förstås inte. Därför är jag emot pälsindustri förutom kanin och skinn (skinn kommer ju från djur som kan hållas under bra förhållanden och som vi även slaktar för mat, jag gillar att man tar till vara på hela djuret. Detta gäller även kanin) eftersom jag anser att det blir omöjligt att driva den typen av industri utan att man bryter mot djurskyddslagen.

Man kan ju hoppas att alla brudar som i vanliga fall ”bryr sig så mycket om djuren” får upp ögonen lite för sitt eget ansvar och hyckleri när de ser detta dock. Det är klart att det här är konsekvenserna av en pälsindustri. Om man är beredd att betala det priset är det en åsikt jag respekterar men man kan ju i alla fall stå ärligt för den.

Och ännu närmare dig! (enda in på huden faktiskt…)

Så jag är väl inte jätte upprörd över bilderna i sig, utan det känns mer som de bekräftar vad vi redan vet, att pälsdjursindustri är svår att förena med gott djurskydd. Centern har traditionellt sett tagit ställning för industrin och jag har förståelse för det. De människor som jobbar med det här får ta mycket hyckleri – hat från samhället (man klagar på dem och säger att de är dumma men bär sedan glatt pälsen när det står i Sofis mode att det är ”helt rätt” för säsongen) och det handlar ju också om en grupp som då blir arbetslös. Alternativet kommer ändå vara att man köper pälsen från utlandet där djuren plågas ännu mer förmodligen.

Så då kanske vi faktiskt måste göra om minkfarmer så de lever upp till djurskydd, visst då kommer pälsen bli förbannat dyr men vill man ha icke – plågade minkar så får man gott hosta upp pengarna. Annars kan man hålla i plånboken men då får man också erkänna att man är medskyldig men att man är beredd att betala det priset. För som det är nu så är industrin tyvärr svår att förena med djurskyddslagen och behöver ses över ordentligt.

.

Lite trött kan jag dock bli på alla dessa ”rädda djuren” organisationer som kastar brandbomber på butiker och gårdar. Kom igen, det är bara små arga djur trots allt. Med hjärna som en nöt ungefär. De ska inte plågas i onödan men är det värt att skada en annan medmänniska för det? Verkligen? Och Eskil känns lite populistisk i det här frågorna. Så fort djurrättsalliansen kommer farandes med sina kameror står han där och gråter ut, ”förfärligt, förfärligt”, kom igen Eskil, du måste ju själv veta om att minkuppfödning inte direkt är sommarängar och regnbågar? Jag tycker man ska vara konsekvent, antingen förbjud eller gör om industrin, eller stå upp för att ni står på minkfarmarnas sida. Inte hoppa mellan så där. Och oppositionen springer förstås de första de gör och fördömer saken också. oväntat?

One thought on “lite pälshyckreli och minkbeef

  1. Hyckleriet är väl lite som när man sitter och äter en god oxfilé med folk och de blir alldeles förfasade över att man är jägare och jagar som hobby. All denna fasa medans de smaskar i sig av djur som inte ens haft en chans. (Nu är jag på inget sätt emot att vi föder upp djur för att äta upp dem och ta tillvara på dem.)
    Man kan inte vara för dödsstraff utan att vara villig att ta jobbet som bödel…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s