Hannas parti – genus värdering!

Under en period här nu så har vi fått lite jämställdhets uttalanden från de borliga. Både KD och M har kommit ut med varför just de är jämställda. (som vi säger nu eftersom vi inte får säga feminist längre) Jag som anser mig vara borlig feminist känner ju självklart att det vore kul att utvärdera och jämföra de här två artiklarna lite.

Kort sagt kan man väl säga att moderaterna fokuserar på arbetspolitik och formella villkor som lika lön och möjlighet till delad föräldrarförsäkring medens KD fokuserar på känsloargument, värderingar och dylikt. Ganska klassisk uppdelning för de här partierna med andra ord.

.

Innehållet då; Nå, det är inget fel på det M säger. Jag var tveksam till deras kvoterings flirtande tidigare, men det syns inte till nu. De fokuserar på sådant som individens frihet och möjlighet att få göra egna livsval. Förslagen är väl överlag bra, men lite tandlösa. Samma lön och samma möjlighet till arbete är en viktig del av jämställdhet, man behöver ju inte vara Bill Gates för att se att kvinnors ställning i regel förbättras i och med ökat välstånd, utbildning och social trygghet globalt sett. Som de säger i sin artikel, om alla typer av arbeten uppvärderas, det kommer fler alternativ och karriärmöjligheter även inom ”kvinnodominerade yrken”, om båda parter tjänar lika mycket, om båda får samma möjlighet till utveckling, så påverkar det jämställdhet i familjer positivt. Kvinnors förmåga att försörja sig själva är en viktig förutsättning för kvinnors frihet.

Det känns dock fortfarande som om M fått läsa en bok om jämställdhet för att lära sig ”vad det är” och sedan blivit ombedda att skriva ”något fint”. Tex formuleringen;

I vägen för detta står bland annat föreställningar om kön som gör att många tjejer och kvinnor inte enbart bedöms utifrån den individ de är. Får mig fortfarande att fundera på om de tänkt två steg istället för bara ett. Varför är det ”tjejer och kvinnor” som bedöms efter kön pga könsföreställningar? Män bedöms väl också efter kön? Vi han lika mycket uppfattning om vad en man är som vi har av vad en kvinna är. Könsroller är inte något som enbart påverkar kvinnor, män är inte födda statiska och självklara, bilden av män konstrueras lika mycket som bilden av kvinnor.

Jämställdhetsarbete går inte bara ut på att ”befria” kvinnor mer än det går ut på att ”befria” män. Annars tycker jag som sagt att artikeln är ganska välformulerad, det är bra det de försöker göra. Om det behövs särskilda ”jämställdhets insatser” för att uppnå detta är jag dock tveksam till. Om M bara kör på med en bra jobb politik och en bra skattepolitik så tror jag att jämställdhet är en av flera bra saker som kommer ur det. För mig är inte jämställdhet nödvändigtvis en särskild kategori i ett bra samhälle så mycket som en generell fördel som kommer ur ett samhälle som funkar på alla plan. Som vanligt så tycker jag att det är viktigast att politiken fokuserar på skatter, arbetsmarknad och social system snarare än små princip frågor.

.

.

KDs lila manifest sen… I mångt och mycket så säger de ju bra saker, som jag kopplar samman med viktiga principer för jämställdhet. Som att man ska bygga på individen och inte kollektivet, att kvotering är fel oavsett om det drabbar män eller kvinnor, att alla ska ha rätt att bli bedömda som personer och inte som kön, att kvinnor ska kunna hålla på med både bakning, mode och bilar och jakt. Att staten inte ska hålla på och uppfostra individer att tänka och agera ”rätt” utifrån kön.

So far so good. Mitt problem med deras text är samma problem som jag hade med deras ”verklighetens folk”. Det är lätt att göra politik och känslor och framställa sig på den ”goda sidan”. Det är svårare att vara rakt igenom saklig och noggrann med vad man faktiskt menar. Jag tycker att texten innehåller lite för många ”genuspedagogerna” (Vilka då?) och ”genusvetare” (åter igen, vilka? Källor? Vilka förslag är det man menar här?) Jag kan bli lite trött ibland på allt gnäll på dessa odefinierade läskiga ”genusvetare” (lite boggie man!) som man skräms med men aldrig specificerar mer än ”Gudrun Schyman och Lundgren!”

Sedan tycker jag att det känns lite svajigt rent vetenskapligt med texter som;

En borgerlig jämställdhetspolitik accepterar att det finns kvinnligt och manligt, men fokuserar på varje människas rätt att göra sina egna livsval. Det handlar inte om att tvinga människor att anamma stereotypt kvinnliga eller manliga beteenden, utan istället om att acceptera att det inte är patriarkatet som bestämt att tjejer i regel leker med dockor medan killarna oftast föredrar bilar.

För det första; det finns kulturella attribut som vi benämner som ”manliga” och ”kvinnliga” som ibland, men inte alltid, sammanfaller med biologiska egenskaper som kan sammanfalla i olika mån med hormonell påverkan. Men manligt och kvinnligt i den betydelsen behöver inte sammanfalla med de biologiska könen. Dessutom har vi människor som har en något mångtydlig könsidentitet efter våra definitioner. Jag betraktar det som att det finns maskulin och feminint och att dessa ibland sammanfaller, ibland inte, med biologiskt kön. Men en man kan lika gärna vara mycket feminin i sitt beteende och tvärt om.

För det andra; nja, patriarkatet? På vilket sätt då? Vad bestämmer då vad flickor och pojkar leker med? Inte det biologiska väl? Som jag har poängterat tidigare så kan vi knappast vara biologiskt inprogrammerade på något som bara funnits hundra år. Så fort går inte evolution sörru. Det finns nog flera feminister som inte ser patriarkatet som det ansvariga, men könsroller som är kulturella påverkar oss, inget tal om den saken.

Jag blir alltså lite misstänksam över de här förenklingarna man gör, könsidentitet är verkligen inte enkelt och det är väldigt svårt att säga exakt vad som får någon att få vissa intressen, ett visst sätt att umgås, som avgör identitet och yrkesval. Vi kommer kanske aldrig heller få redan på vad som avgör hur kön och uppfattning om kön utformas och skapas hos olika individer med olika genetiska variationer.

.

KD har förstått att individens frihet att själv välja könsidentitet och aktiviteter här i livet oberoende av kön är en viktig del av jämställdhet. Det görs dels genom en sund kritik av vissa delar av genusvetenskapen och iden om patriarkatet (men källhänvisa tack istället för att bara skrämmas med ”genusvetare säger att…”)  men också genom lite hederlig queer teori och kritik av könsidentiteter. Visst är det bra med politik som underlättar för alla att göra vad de vill oavsett kön, och att tjejer ska få hålla på med ”tjejiga grejer” (kolla, bara där har vi ju en jätte värdering…) likväl som ”killiga”. För mig är det dock också viktigt att vi ser till andra delar av det hela, som dynamiken kring sexuallitet i vårt samhälle, skuldbeläggande av ”felaktig sexuallitet”, politiken kring könsbyten osv osv. Och den diskussionen känns det som om KD kanske inte är lika intresserade av.

.

Sammanfattningsvis; jag tror att om partierna vill ha en jämställd och bra ”könspolitik” ska man se till att sköta den andra politiken så bra som möjligt. Man ska hålla uppe välstånd och arbetsmöjligheter och underlätta för ALLA oavsett kön att försörja sig själv på sitt arbete. Samtidigt ska man hålla lagstiftningen neutral oavsett kön, ingen kvotering, ingen diskriminering, ingen skuldbeläggning på folk om de inte gör som ”de ska” (oavsett vad detta innebär). Dessutom kan man ju kanske försöka att skapa samförstånd snarare än mer konflikt för att plocka politiska poäng, våga visa hur komplicerad frågan är snarare än att förenkla in i all evighet och skrämmas med ”patriarkat” och ”genusvetare”.

______

Update; Moderaterna skriver lite mer på Newsmill om sin satsning, samt Paulina Neudings artikel.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s