Åsikter kontra argument, eller, varför man borde sluta gnälla och börja argumentera

Jag tänker så här; Om man tycker synd om sig själv, för att något är orättvist, då bör man rimligen kunna berätta och argumentera för VARFÖR det är synd om en.

Så här tänker jag också; Det är skillnad på att argumentera och att tycka/känna. Det sistnämnda har man full rätt att göra så mycket man vill, men man ska inte inbilla sig att det har något att göra med det förstnämnda.

Tillsist tänker jag så här; Att om vi nu kombinerar dessa två så är det väldigt lätt att grina om att ”det är så synd om mig för mina åsikter tas inte på allvar” men sedan svårare att faktiskt förklara och framförallt försvara sina åsikter.

.

En koppling gör vi till Göran Hägglund och hans ”vanligt folk” och hela den debatten. Sen gör vi en koppling till folk som tycker att de ska bli politiker utan att ha någon politik. Slutligen gör vi en koppling till provokatörer som alla jublar åt för att de är så EGNA det SÄGER VAD DE TYCKER och att Sverige är så dumma och PK som inte låter mig ha mina fördomar i fred och som inte låter dem med avvikande åsikt komma till tals.

Jag vill utmana hela den här frågan; om du nu sitter på en fantastisk åsikt som dumma pk Sverige och vänsterkultureliten inte låter dig säga, så förklara varför den är så bra.

Jag skrev min artikel om PK på newsmill enbart för att jag är så trött på att höra gnället om detta. ”I Sverige är alla pk, man får inte säga vad man vill” För FAN, säg vad du vill! Men påfallande ofta så har man INGET att komma med när man väl ska uttrycka detta som ”man inte får säga”.

Göran Hägglund pratar om vanligt folk och flera blir gladaglada och tycker att jaaa, äntligen någon som uppmärksammar oss! Jag vill ställa en direkt fråga; Varför anser man inte att andra partier och annan politik har gjort detta tidigare? Vad är det som Hägglund konkret har föreslagit för att underlätta för vanligt folk att få ”leva sina liv ifred”? För detta låter för mig påfallande trevligt liberalt. Alla ska få leva sina liv ifred, precis! Just vad den liberala tanken går ut på. Så vad vill Hägglund göra av detta konkret?

Tänker han låta vuxna människor bestämma mer över sin egen alkoholkonsumtion genom att öppna för tex. Gårdsförsäljning?

Tänker han låta alla få gifta sig med vem fan de vill oavsett kön?

Tänker han låta kvinnor och män som vill jobba med sex få göra det utan moraliska pekpinnar?

Svaret är nej, nej, och nej. Således vill Hägglund INTE låta folk leva sin liv i fred utan att staten ska få lägga sig i. Däremot är det vissa, de som gillar Tomas Ledin tex om man ska tro Hägglund, som vill slippa att en elak elak kulturskribent på DN ska säga vad han tycker om Ledins senaste skiva. Här är ett förslag; skit i vad recensenten säger. De filmer jag gillar får alltid skit när de recenseras, jag bryr mig inte, för jag vet att jag har en annan sorts smak.

Sedan är det synd om vanligt folk som jobbar för att de måste betala för de jobbiga kulturskribenterna som inte jobbar. Nå, mitt förslag till dig där är att sluta köp tidningshelvetet om du nu inte vill stödja dem med pengar. Deras lön kommer förstås av din konsumtion, du kan visa ditt missnöje genom att välja var du ska lägga dina pengar.

Det är ju härligt att Hägglund och kd får lite uppmärksamhet nu såhär vid 4 % spärren, kör hårt. MEN det börjar bli dags att komma med konkreta lagförslag och konkreta bevis på att ni  stödjer ”verklighetens folk”. Vidare vill jag se fler bevis på att den här fruktansvärda kultureliten tvingar vanligt folk att tycka och tänka saker, och att vanligt folk är så maktlösa som det sägs utan inte bara kan välja bort sådant som de inte gillar. Jag vill alltså se lite konkreta exempel och bevis för det som sägs.

.

.

.

Nu vill jag hoppa vidare och ta en titt på fenomenet med ”kändisar” som vill in i politiken. Maria Abrahamsson, är en, Blondinbella är en annan. I flera av fallen som tagits upp senaste tiden så handlar de tom tidningsmänniskor som vill börja med politik, och det låter väl ganska vettigt. Har man jobbat på en redaktion brukar man hålla sig uppdaterad med samtiden och vad som händer i samhället. Man brukar ha rätt bra koll på ideologi och liknande.

Däremot när folk menar att POLITISKA åsikter som inte passar in och inte är pk behövs mer av, när man välkomnar Blondinbella, Anna Anka, vissa Vänsterpartister, Sverigedemokrater och annat, då undrar jag ibland, vad har detta med politik att göra?

Men bubuhuhu, måste man hänga med i samhällsdebatt och läsa tio tidningar och bry sig om saker eller? Kan man inte bara få vara ”vanlig” och ha ”vanliga” intressen som fotboll? Jo, självklart får man det, men då ska man fan inte hålla på med politik heller. Ska man hålla på med politik, som styra landet, då måste man veta vad man gör. Det verkar som vissa inte ser något som helst problem i att en finansminister inte har någon utbildning i ekonomi, däremot är jag mycket tveksam till om någon skulle vilja bo i ett hus där JAG (alltså Hanna Björklund) har dragit all el, alla vattenledningar och byggt den bärande konstruktionen.

Varför? Jo för att jag vet inte ett skit om ovanstående. Jag kan inte sånt. Om jag försökte dra el skulle det bli tokfel och antagligen skulle jag grilla första bästa som på inflyttningsdagen vill rosta sig en macka.

Jag förstår inte skillnaden på detta och på att rösta på ett parti som inte har några svar på hur man tex. Ska hantera skattepolitiken. Eller på ett parti som kan förklara hur 50 miljd extra i skatt inte ska påverka tillväxten och jobben.

.

Man kan tycka saker politiskt och kulturellt. Som, ja, jag tycker att det är lite obehagligt att se en slöja på stan. För jag är inte van vid det och jag gillar inte sånt som jag inte är van vid. Eller, ja, jag tycker att det är lite äckligt med två killar som pussas. Eller, ja, jag är moderat, för att öh, jag är det, för att jag är uppvuxen i stockholm och jag är rik och jag är kär i statsministern. SJÄLVKLART kan man tycka sånt, men att man tycker det behöver inte betyda att det är politik och att det bör omsättas i konkret lag. För någonstans måste man ju ändå själv förstå, det är skillnad på att tycka, och att argumentera. Ska man argumentera behöver man bevis och exempel. Man kan vara med i AFA eller i MUF eller någon annan organisation för att det känns bra och alla där är snälla och det är roligt. Men det betyder inte att man kan något om deras politik egentligen, inte heller betyder det att man kan försvara denna politik eller komma med bra argument för den.

OBS kolla eftersnacket på slutet, det är roligast med hela klippet…

.

Och där glider vi slutligen in på Fröken Anka, och liknande typer som hon som ”Bara säger vad jag tycker!”. Man får säga vad man tycker, men det betyder inte att jag behöver ta dig på allvar. Visst, kör hårt, säg vad du tycker, men motivera gärna också varför. Dessutom kan det väl ORIMLIGEN finnas ett värde i att bara tycka tvärt emot om det nu uppenbarligen finns bevis som pekar på att det är fel.

Jorden är platt!

Nej… den är rund.

A, men alla bara säger så! För att det är pk! Och dessutom, när alla säger en sak, då vet man att det är dags att tänka kritiskt!

Jo… visst… det låter ju fint. Men… jorden är likt förbannat rund.

Inte riktigt samma sak tänker ni, nå, i vissa fal är det nog i alla fall det. Anna Anka påstod exempelvis att alla uteliggare bara fejkar. Hemlösa är elaka och giriga människor som bara luras och egentligen har massa pengar och kör sportbil. Eh…. Det skulle jag nog klassa som ett uttalande där det går att förhålla sig till sanningshalten. Vad Anna och hennes man gör och hur de delar sitt liv, det har jag ingen åsikt på, men man kan ju smaka på påståenden som; ”Män är starkare än kvinnor på alla sätt, därför bör män ta hand om politik och alla viktiga saker” (Bara för att du är retard betyder inte det att jag är det Anna…) ”Tjocka människor är egoistiska” ”Mexicanare är så dumma att de inte ens kan stava sitt namn” Jag blev främst arg på hennes rasism och totalt ruttna människosyn snarare än hennes kvinnoideal.

.

Men egentligen tyckte jag mest hon va jävligt skrattretande. Det som jag Verkligen blir upprörd över är hur debattörer springer och försvarar henne ”Men nej, oj, stackars Anna.. ” buhuhu och så börjar hela fallangen om att Sverige är dumma och pk och man får inte säga som man vill… Anna och andra som hon får gärna säga vad hon vill, men när hon säger så urbota idiotiska saker så kan man väl inte försvara henne bara för att?? Det handlar om att hon är dum i huvudet och inget annat. Betänk följande; ”Åh… nej, stackars nazisten, han får inte säga vad han tycker för dumma svenska debatt klimatet…” Tänk också om Anna uttryck samma åsikter men varit en muslims kvinna i burqa, tror KNAPPAST att dessa högerdebattörer sprungit till hennes räddning då va? Neeee, då är det dumma dumma muslimer istället. Kolla bara slöjdebatten på Newsmill, helt vidrig stundtals. Kom igen grabbar! Ni älskar ju kvinnor som vågar säga ifrån till alla håriga feminister inte sant? Ni borde ju älska fundamentalistiska muslimer?? Eller?

.

.

Det finns INGET egenvärde i att tycka något som ingen annan tycker, om det är uppenbart felaktigt och dumt. Man får uttala sig, men då får man också räkna med kritik och att bli granskad, att någon kollar ens källor. Det hjälper inte att gnälla och grina om man nu egentligen bara inte har något att komma med, förutom att man TYCKER si eller så.

Det är skillnad på att tycka och att argumentera, och om man nu tycker, då måste man också ha argument, och tåla kritik och granskning. Annars beter man sig som en barnunge och inte en vuxen människa. Anti – intellektualism är det värsta jag vet. Ställ krav på bra argument och lite koll på vad man pratar om!

.

.

.

Så, om ni är riktigt uppretade nu så föreslår jag att ni kommer med ett konkret förslag på argument, vilka är lagarna som skulle instiftas för verklighetens folk egentligen? Vem är det syndast om? Varför tycker man att Anna Anka är fett ball men inte talibanerna? Och självklart ser jag liderligt fram emot den första offentliga debatten med Isabella Löwengrip när hon ska stå och försvara sina åsikter och alltså indirekt sin politik med riktiga argument. Mmmmm….