Därför….

Är Zara fortfarande bästa kedja – märket there is. Nya kollektionerna är love! <3

Anti – allt?

Roland P M kommer ut som anti-feminist i sin krönika igår. Något som osökt får mig att tänka på när Mattias Svensson benämnde sig själv som islamofob i sin blogg. Ehh? Varför har man ett sådant behov som skribent av att ta dessa ”anti ställningar” till saker och ting? Varför kan man inte erkänna att vissa har rätt och vissa har fel och att det finns bra och dåligt överallt och att vi är olika? Seriöst, jag förstår inte tesen.

Jag håller ju med R.P.M i mycket, tycker han kan ha bra idéer och säga bra saker. Jag gillar inte heller kvotering och tycker också att föräldrar har rätt att bestämma över tiden med sina barn. Men jag undrar om inte han skulle hålla med mig också. Eller Louise P, eller Hanna W, eller någon av alla de andra feministiska skribenter som jag gillar. Varför har man ett behov av att kalla sig för ANTI feminist för? R. P. M. talar om ”statsfeminismen” och visst är det så att stora delar av feminismen under 90 talet var ganska väster – marxistisk vriden, visst finns det en överrepresentation inom delar av genusvetenskapen för väster tänkare. (Som Gudmundson kan upplysa oss om)

Men alla feminister är inte likadana. All feminism går inte ut på samma sak, lika  lite som alla socialdemokrater är likadana eller alla judar. Jag förstår inte varför man som skribent värdesätter att gå i sådan enorm polemik när man känner sig provocerad. (det är en krönika som någon brud skrivit där hon säger att anti – feminist är samma som anti – demokrat som Roland är förbannad på) Ska vi inte som vuxna värdesätta att man taggar ner lite och tar ett steg tillbaka? Jag vill inte påstå att jag inte blir skitförbannad ibland på dumheter (det vet du) men just detta med att så hårt förklara sitt stenhårda avstånd till allt och alla…

Får mig att tänka på den här mycket bra skrivna blogginlägget från Sanna, en valrörelse som bara går ut på att kasta skit på sin motståndare bli oerhört fånig. Vi behöver respektera varandra och bete oss moget, annars kommer vi aldrig kunna rodda ihop jätte projektet att styra ett land.

Denna smutskastning, detta; jagärintemederförniärdumma!, ”jag är ANTI ER” Vad får vi ut av det, egentligen?

Jag förstår de män som känner sig orättvist behandlade, utpekade, diskriminerade av ”feminism” och att de därför är sura. Jag ser det dock som felslut i båda ändarna. Jag håller inte med dem som anser att feminism är samma sak som ett kollektivt skuldbeläggande av män, och jag håller inte med anti – feminismen som säger att ALLA feminister är så.

Jag trodde liberala idéer gick ut på att vi inte var likadana, på att vi är olika med att vi kan vara schysta mot varandra ändå? Eller?

ANTM

Angelica Jansson är inte bara en grym modell, hon är en jäkel på att kläcka idéer också!

En NTM (Next top model) för amatörer är på g. Man kan som modell, utan erfarenhet eller med lite av den samma anmäla sig på angelica@writeme.com med bild och personuppgifter. Sedan kommer en jury att välja ut deltagare, som får åka runt i landet och fota för olika fotografer. Bilderna läggs ut och en jury tillsammans med ”allmänhetens röster” röstar ut en deltagare efter varje gång tills en står som ny vinnare.

Tävlingens blogg hittar ni HÄR att följa så klart, och mer info finns i Angelicas inlägg Här, och här.

Sprid ordet och tävlingen!

Lite 50 tal och lite naket!

Ojoj, mycket att skriva om just nu, vi börjar med något lättsmält och roligt som inte tar så lång tid för mig att skriva! Ja det gör vi!

Nämligen, bilderna från den elemenenta fotografen Jörgen Hildebrandt, med kläder från Sigrid Gren. Make up stod Johanna för.(Har tyvärr inget efternamn, tar gärna emot!)

Bra exempel på lite olika tekniker för att fota underkläder, Burlesk, Fine – art, och pin up!

Strunprat om avhandling från Uppsala

Vad är det med vissa ord som skrämmer livet ur vuxna människor och får dem att bete sig helt oresonabelt?

Seriöst, bara man råkar droppa något i stil med ”genus”, ”feminism” eller som vi ska prata om idag; ”sharia” så får folk tokspel och slutar vara rationella utan får mental chock och går i skyttegravskrig.

I uppsala delvis via Impact projektet har vi en doktorand, Mosa Sayed som gjort en avhandling i ämnet sharia i Sverige. Självklart så är det någon ”jag måste visa hur mycket ateist och anti – islamist jag är” som flippar och kommer mer helt grundlösa anklagelser. Den här gången var det Dilsa Demirbag-Sten som, trots att hon var på disputationen och hörde vad vi andra också har hört om hur avhandlingen är gjord, börjar snacka om ”krypskytte mot grundlag” och att Sayed skulle vilja lagstifta olika för kvinnor och män. Viftandes med ateisternas favorit kort; ”det är inte religioner som har rättigheter det är individer.”

Nå nu är det så här, att det är ingen som krävt några ”friheter”. Sayed har inte sagt något om att ”vi borde införa sharia” det är rent bluff och båg. Han har också sagt uttryckligen att han inte vill ha någon diskriminerande lagstiftning för kvinnor, eller några element i stil med straff för otrohet och liknande. Det har han öppet tagit avstånd från, men det säger inte Dilsa Demirbag-Sten för Sayed är manlig muslim som nämner ordet sharia och därmed är farlig i Dilsa Demirbag-Stens ögon.

Sayeds avhandling handlar om hur man kan döma och tänka i fall som är oklara enligt svensk lagstiftning. Tex.: om ett par går till domstol för att den ena påstår att hon inte fått ut sin hemgift som avtalat. (hemgiften som hon ska vara garanterad enligt sharia – tolkningen i hennes hemland.) Hur ska domstolen då döma? Ska man se det som ett kontraktsbrott? Har kvinnan rätt i att sharia verkligen säger så? Hur dömer man när någon har dubbla medborgarskap och olika lagar gäller i olika länder?

Sayeds uppsatts är praktisk och juridisk, han propagerar inte för mångkultur som Dilsa Demirbag-Sten påstår, han visar på reella förhållanden som finns oavsett om man gillar det eller inte. Sen föreslår han rådgivande lösningar på dessa problem som uppstått. Dilsa Demirbag-Stens artikel är rent förtal mot bra forskning. Jäkligt onödigt!

Mer; Hanna är saklig och bra som vanligt!, annat svar från uppsala från Joel Halldorf, Bra sagt av Axess (om än missförstått kring avhandlingens innehåll.) Louise P omnämner

__________

Update; Hanna älskar; Professorer som vet tio gånger mer än alla andra. Hejja Torbjörn Andersson!

Update 2; Och nu kommer DDS med sin slutreplik, som va, ehhh mogen? Typ; jag har läst fel och det vill jag inte erkänna så jag undviker sakfrågor och istället lipar jag om att ”ni minsann har haft ett rasbiologiskt institut en gång i tiden” och därmed tänker jag inte ta er forskning på allvar! Jaha? Fantastisk debatt-teknik…

Så arg så arg så arg!

Ibland blir man arg, och ibland blir man så där riktigt arg. Arg på det där sättet man blir när en utlösande faktor svämmar över ett helt hav av frustration. Jag har seriöst gått hela dagen och skakat inombords av ilska, på grund av något som i sig kanske kan uppfattas som ganska harmlöst, men som för mig symboliserar något väldigt mycket större och värre.

Theodore Dalrymple skriver för Axess, (som jag för övrigt fortfarande gillar väldigt mycket som tidning) jag har alltid haft en högst personlig och ogrundad åsikt i att manen skriver som om han är en skitstövel,(jag känner honom inte) av lite olika anledningar och hemska formuleringar han gjort i tidigare krönikor. Men i senaste numret lyckades alltså denna förträffliga person slå sitt eget rekord i vidriga uttalanden om sina medmänniskor.

.

Han talar om yttrandefrihet/religionsfrihet och Mohammad – karikatyrerna och attacken på tecknaren Westergaard och droppar ironiskt och högst påläst (IRONI) att ”Vi minsann inte bränt några somaliska ambassader  på grund av att det var en somalisk gärningsman” Detta i sig är ett idiotiskt uttalande som inte har någon som helst koppling till karikatyr frågan. Detta med att ”Vi springer minasann inte ut och bränner ambassader” är en fras som jag är så trött på att höra att jag skriker när jag hör den. Den uppvisar en total ignorans och okunnighet för konflikten i fråga, för det politiska läget i mellanöstern och i Egypten särskilt, en total oförmåga att förstår och sätta sig in i någon annan situation än sin egen.

.

Men det härliga med den här krönikan är att den blir värre. Dalrymple säger nämligen sedan; ”Vi har inte heller krävt bojkott av Somaliska varor (vilket vore svårt att sätta i verket då den främsta exporten från Somalia är biståndsansköningar, krav på asyl och pirater)” Vad i helvete vill man uppnå med en sådan formulering i ett offentligt sammanhang? Det var så vidrigt sagt att jag får gåshud av det.

Vad Dalrymple alltså menar är att, förutom förenkla och bräka på om hur idiotiska folk är i arabvärlden sitter han alltså och kläcker ur sig att ”Ja, de där somalierna, de exporterar ju inget förutom flyktingar som vill ha asyl och våra biståndspengar och så är de kriminella pirater allihopa också” hephephep… ”jäkla svartingar som bara villa ha pengar” bräkbräk.

Hur kan någon formulera sig på det sättet? Hur? Vad uppnår man med ett sådant fördomsfullt och oförstående påstående? Vet Dalrymple någonting om konflikten i Somalia? Vet han vilket fruktansvärt lidande det skapar? Om mister Dalrymple själv hade växt upp i Somalia under detta hemska inbördeskrig, hade han inte försökt att fly mot en bättre tillvaro eller tjäna pengar på brott eftersom du inte har något förtroende för någon övermakt överhuvudtaget? Han hade förstås varit perfekt på alla sätt och vis?

Hur kan man slänga ur sig generalliserande,  elaka och taskiga kommentarer om ett folk i krig och lidande och muttra om att de enda de kan är att söka bistånd och vara kriminella? Hur tycker denna skribent att han skapar förståelse och intresse, samförstånd och eftertanke hos sina läsare? Ska jag sitta och skriva att ”Amerikaner de feta grisarna, de lånar våra pengar så de kan köpa fler värkiga bilar, och så kan de inte läsa heller för att de är så korkade höhöhöhöh” Skulle Dalrymple tycka att de vore kul att läsa sånt? Att det vore uppbyggligt och fint? Menar alltså Dalrymple att det är helt ok och sitta och skriva elakheter om Somalier och skrocka åt hur dumma de är och hur förträffliga vi är i en tidning? 

.

Jag blir helt förtvivlat arg på det här, på att någon sutitt och tyckt att det var ju roligt och helt ok och nice. I ett repotage från Somalia i dn läste jag en intervju med en man som flytt huvudstaden.

”Jag såg soldater som gick upp och ner längst gatorna, de fick tag på en man och hans familj, skrattade och skar halsen av mannens hustru som en get framför hans ögon, sedan hånade de honom och sparkade på honom innan de till sist sköt honom också. Varför gör man så? Varför gör människor så?”

Ja, varför gör människor så? Lidandet som droppade ur dessa ord får mig fortfarande att gråta, ett sådant fruktansvärt vidrigt övervåld utan mening, utan syfte, bara meningslös vidrigt.

Detta är kriget och lidandet i Somalia, detta är vad som kan ha hänt alla de som flyr från detta land, detta är vad människor tvingas genomlida, är det konstigt Dalrymple? Är det konstigt att man vill fly från ett land som ser ut så här? Är det konstigt att man väljer att bli pirat och att man är helt jäkla psykiskt fuckt upp efter ett liv i detta?

.

Är det smakfullt då av en något överviktig och välbärgad västerlänning att sitta och offentligt håna dessa lidande människor, spotta på dem och häckla över deras utsatthet? Skapar detta en god stämning? Är det en schyst ska att göra? Vill vi uppmuntra sånt här i det offentliga? Ska vi kanske bara skita i allt vad kärlek, förstånd, sympati heter? Ska vi sitta i skyttegravar och kasta skit och håna varandra i stället? Bygger det den värld vi vill ha? Kommer vi laga denna trasiga tillvaro med mer hat, mer fördomar, mer sparkande på den som ligger?

Jag förstår inte varför någon väljer att skriva på det här sättet, jag förstår inte varför någon tycker att det är bättre att skapa klyftor än att minska dem.

Och NEJ ge mig inget bullshit om yttrandefrihet, man kan alldeles utmärkt kritisera flyktingpolitik, biståndspolitik, hur situationen i Somalia inte förbättras på grund av krigsherrarnas girighet osv osv utan att göra det på det här sättet.

Det här är BARA otrevligt.

Stockholm fashion week by Berns

Nu är det fashion week!

Kolla in på BonMagazine, de lägger upp alla visningar som videos, och där bloggar också geniala Sanna Samulesson som också driver Black and Beyonde.

Se även svd och Dns något mer analyserande texter, vi har ju fenomen i sthlm att det finns två olika modeveckor. i Dn reder Thomas Jonasson ut problemtiken lite med vad exakt det är som skiljer de olika veckorna åt.

Personligen är det ingen visning den här veckan som jag ser jätte jätte mycket fram emot, Filippa K möjligtvis. Jag handlar inte på märken något vidare mycket, föredrar att köra kedjor + outlet + begagnat. Men ett favorit märke har jag och det är lätt Tiger. Snyggast någonsin med sin skräddade stil.

Man kan väl säga att The Creeps är en av mina största stilikoner och inspirationskällor…

Tips på lite andra bloggar som kommer bevaka veckan för den som är intresserad är de coola tjejerna på Rodeo Agnes och Karolina

Lite mer om kvinnlig sexuallitet

Det har varit lite snackigt om  ämnet tjejer/sex här i bloggvärlden känner jag, och Nour el Refais stand up om killars oförmåga i sängen kändes som något av en nodalpunkt i hela diskussionen.

.

Elin G, Gustav A, Lisa M och Hanna F är bara några som har avhandlat ämnet.

_____________

Så här va; jag tycker det är väldigt viktigt att prata om sex, eftersom det är ett ämne som inte blir bra om man bara håller tyst. Snarare tvärt om, jag tror att förmågan att ha bra sex är starkt beroende av att kommunicera bra, om det är något mellan flera personer det vill säga.

Synen på sex är en av de grejerna som kulturen mest bidrar till att forma. Vad som anses fint, fult, bra, dåligt är väldigt beroende på synen på rent och orent. För mig är detta något av en huvudfåra för min religiösa tro. Som hedning är jag övertygad om att det inte finns NÅGOT rätt eller fel med sex så länge ingen skadas. Sen är jag medveten  om att ”någon skadas” kan vara svårt att bedöma. Men min grundsyn på saken är att sex ska vara något neutralt, att alla skam och  skuldkänslor, alla överdrivna förväntningar och allt hemlighetsmakeri inte hjälper alls utan tvärt om försvårar och saboterar för ett öppet och hjärtligt sexliv. Att vi därför ska våga prata om sex, jämföra med varandra och fantisera helt fritt tycker jag är JÄTTE viktigt.

___________________

Jag tror också, efter en del funderande och diskuterande att sex är något som varierar mycket från person till person. Det är ju ganska tydligt att vi har olika behov av sex. Vi har väl alla varit i ett förhållande där det är tydligt att parterna helt enkelt inte har samma sexuella behov. Därför tycker jag att det är lika dödsviktigt att man redan från början i en relation är jäkligt ärliga med vad man vill ha och vad man behöver. Visst kan ens behov av sex förändras under livets gång, med olika partners har man lite olika sex och därmed också lite olika vanor. Men vissa saker tror jag ändå att man kan behöva reda ut, att någon tex har en betydligt högre/lägre drift än den andra är något som man behöver reda ut om man ska leva tillsammans.

När det gäller kvinnlig sexuallitet så har jag lite funderingar. För det första så tvivlar jag på att det finns en typisk ”kvinnlig sexualitet”. Visst, vår biologi medför vissa gemensamma nämnare, men uppenbarligen så reagerar vi ganska olika på olika typer av stimulans. Driften sen verkar ju uppenbarligen vara väldigt varierande, jag har aldrig fattat grejen med ”Killar har all lust, tjejer är de som behöver övertalas.” En majoritet min erfarenhet pekar på motsatsen, som sagt, vi är uppenbarligen olika.

Jag såg Nours stand up numer, och jag måste säga att jag tyckte det var lite disturbing, driva med att killar är så dåliga i sängen liksom, känns lite ”klassiskt”. Jag håller faktiskt starkt med Lisa här. Alla tjejer är inte lika, det är inte så att det finns någon sorts stor kvinnlig hemlis om att tjejer egentligen inte gillar penetrering. Dessutom, om nu en tjej gillar eller inte gillar saker, så får hon väl såga till om det! Sex handlar så mycket om att kommunicera och respektera. Vad man än gör.

.

Jag vill också passa på att lyfta fram och tipsa om det här inlägget hos Hanna, det är bra att det finns såna här tillfällen för alla, tjejer, killar eller oavsett, att tipsa och diskutera med varandra om sex och vad som funkar/inte funkar för just dem.

Jag ska vara lite ärlig, jag är inte rätt person att själv skriva om ämnet. Jag älskar sex, allt sex, så ofta som det blir möjligt rent vardagsmässigt, och jag har alltid kunnat komma hur som helst när som helst, mer eller mindre. Så jag känner mig lite diskriminerad från hela ”hur tjejer ska kunna komma debatten”. Jag tror helt enkelt att det är en ”Mabye shes born with it, mabye its maybyline…” dvs. det är nog en kombo av medfött/biologiskt och upptränat för min del.

Men jag vill ändå stödja diskussionen och principen att vi inte ska skämmas för oss, inte smyga och trippa på tå utan köra med öppna kort. Därför kör jag en liten lista på mina bästa tips för ett bra sexliv.

1) Sex är något som sker både i relationer och individuellt. Jag tycker det är viktigt att erkänna att man har en egen sexuallitet, som bara är DIN, det kan vara fantasier som man kan hålla hemliga, det kan vara att se till att få tid till engen onani trots att man är i ett förhållande osv osv. Det är också självklart för mig att däri ingår onani regelbundet. Sex är som allt annat, det kan tränas upp. Man lär sig mer om vad man gillar själv om man utforskar sig själv ordentligt. Sen har alla olika behov, man ska självklart inte behöva känna sig tvingad att onanera ofta om man inte vill det själv. Men man kanske kan pröva, och sen kan man kanske hålla en regelbundenhet, även om denna är en gång om dagen, en gång i veckan eller en gång i månaden. Det vet man bäst själv.

2) Sex blir bäst om man slappnar av, lägger ner alla tankar om rätt och fel, rent och orent. Jag kan aldrig stödja kulturella och religiösa uppfattningar som säger att sex är något fult. En stor del av hedendomens kärna lär oss att njuta av oss själva, varandra, kroppar, utan skam och skuld. Inget blir bättre av att man har dåligt samvete över vad man tänker på och vad man gillar. Det är viktigt att komma ihåg att DU inte har rätt att låta din sexuallitet gå ut över någon annan om de inte vill det. Man ska inte skada med sex, men dina tankar är dina egna, de kan ingen annan styra. Du har ansvar för dem, men det kommer inte heller bli bättre av att du känner att du måste skämmas för dem. Frihet under ansvar! Som med allt annat. men skippa snacket om ”fult, äckligt” och liknande.

3) Jag vet att vissa har svårare att få orgasm än andra, tjejer speciellt. De bästa tips jag kan ge är bara kombon av de två ovan, våga öva, våga känn efter och prova dig fram utan fördömanden. Våga även testa grejer du kanske inte trodde du gillade, det kan vara så att det är vad du behöver för att få ett bättre sexliv. Strunta i fördomar och öva med redskap, med olika tekniker och med olika områden för stimuli. (Kolla åter igen in Hannas inlägg med massa olika tips)

4) Fantasi är en viktig väg till bättre sex, om man fantiserar aktivt vid sex så upplever man ofta starkare, bättre och mer intressant sex. Litteratur, film och andras berättelser (jag säger bara; sexforumet på helgon.net! räddade min uppväxt…) är goda källor till inspiration. Våga fantisera!

.

Sen slutligen förstås, hitta en bra partner. Jag tycker personligen att sex får den där extra, fantastiska dimensionen när man gör det med någon annan. Gärna någon man tycker om, förhållande eller ej. Om jag kunde trolla skulle jag se till att alla skulle få en sån awesome partner som jag har, det är guld värt att ha någon man kan lita på och prata med. Våga kräv respekt, och våga ställa upp för varandra! Våga pröva något nytt ibland, prata om era fantasier, döm inte din partner för dennes fantasier, lyssna och försök förstå i stället. Men som sagt, du har också alltid rätt till samma respekt, man ska vara rädd om varandra. Och våga älska din partner oavsett vad någon säger. Skit i alla haters.

Peace and Love!

Hannas parti – genus värdering!

Under en period här nu så har vi fått lite jämställdhets uttalanden från de borliga. Både KD och M har kommit ut med varför just de är jämställda. (som vi säger nu eftersom vi inte får säga feminist längre) Jag som anser mig vara borlig feminist känner ju självklart att det vore kul att utvärdera och jämföra de här två artiklarna lite.

Kort sagt kan man väl säga att moderaterna fokuserar på arbetspolitik och formella villkor som lika lön och möjlighet till delad föräldrarförsäkring medens KD fokuserar på känsloargument, värderingar och dylikt. Ganska klassisk uppdelning för de här partierna med andra ord.

.

Innehållet då; Nå, det är inget fel på det M säger. Jag var tveksam till deras kvoterings flirtande tidigare, men det syns inte till nu. De fokuserar på sådant som individens frihet och möjlighet att få göra egna livsval. Förslagen är väl överlag bra, men lite tandlösa. Samma lön och samma möjlighet till arbete är en viktig del av jämställdhet, man behöver ju inte vara Bill Gates för att se att kvinnors ställning i regel förbättras i och med ökat välstånd, utbildning och social trygghet globalt sett. Som de säger i sin artikel, om alla typer av arbeten uppvärderas, det kommer fler alternativ och karriärmöjligheter även inom ”kvinnodominerade yrken”, om båda parter tjänar lika mycket, om båda får samma möjlighet till utveckling, så påverkar det jämställdhet i familjer positivt. Kvinnors förmåga att försörja sig själva är en viktig förutsättning för kvinnors frihet.

Det känns dock fortfarande som om M fått läsa en bok om jämställdhet för att lära sig ”vad det är” och sedan blivit ombedda att skriva ”något fint”. Tex formuleringen;

I vägen för detta står bland annat föreställningar om kön som gör att många tjejer och kvinnor inte enbart bedöms utifrån den individ de är. Får mig fortfarande att fundera på om de tänkt två steg istället för bara ett. Varför är det ”tjejer och kvinnor” som bedöms efter kön pga könsföreställningar? Män bedöms väl också efter kön? Vi han lika mycket uppfattning om vad en man är som vi har av vad en kvinna är. Könsroller är inte något som enbart påverkar kvinnor, män är inte födda statiska och självklara, bilden av män konstrueras lika mycket som bilden av kvinnor.

Jämställdhetsarbete går inte bara ut på att ”befria” kvinnor mer än det går ut på att ”befria” män. Annars tycker jag som sagt att artikeln är ganska välformulerad, det är bra det de försöker göra. Om det behövs särskilda ”jämställdhets insatser” för att uppnå detta är jag dock tveksam till. Om M bara kör på med en bra jobb politik och en bra skattepolitik så tror jag att jämställdhet är en av flera bra saker som kommer ur det. För mig är inte jämställdhet nödvändigtvis en särskild kategori i ett bra samhälle så mycket som en generell fördel som kommer ur ett samhälle som funkar på alla plan. Som vanligt så tycker jag att det är viktigast att politiken fokuserar på skatter, arbetsmarknad och social system snarare än små princip frågor.

.

.

KDs lila manifest sen… I mångt och mycket så säger de ju bra saker, som jag kopplar samman med viktiga principer för jämställdhet. Som att man ska bygga på individen och inte kollektivet, att kvotering är fel oavsett om det drabbar män eller kvinnor, att alla ska ha rätt att bli bedömda som personer och inte som kön, att kvinnor ska kunna hålla på med både bakning, mode och bilar och jakt. Att staten inte ska hålla på och uppfostra individer att tänka och agera ”rätt” utifrån kön.

So far so good. Mitt problem med deras text är samma problem som jag hade med deras ”verklighetens folk”. Det är lätt att göra politik och känslor och framställa sig på den ”goda sidan”. Det är svårare att vara rakt igenom saklig och noggrann med vad man faktiskt menar. Jag tycker att texten innehåller lite för många ”genuspedagogerna” (Vilka då?) och ”genusvetare” (åter igen, vilka? Källor? Vilka förslag är det man menar här?) Jag kan bli lite trött ibland på allt gnäll på dessa odefinierade läskiga ”genusvetare” (lite boggie man!) som man skräms med men aldrig specificerar mer än ”Gudrun Schyman och Lundgren!”

Sedan tycker jag att det känns lite svajigt rent vetenskapligt med texter som;

En borgerlig jämställdhetspolitik accepterar att det finns kvinnligt och manligt, men fokuserar på varje människas rätt att göra sina egna livsval. Det handlar inte om att tvinga människor att anamma stereotypt kvinnliga eller manliga beteenden, utan istället om att acceptera att det inte är patriarkatet som bestämt att tjejer i regel leker med dockor medan killarna oftast föredrar bilar.

För det första; det finns kulturella attribut som vi benämner som ”manliga” och ”kvinnliga” som ibland, men inte alltid, sammanfaller med biologiska egenskaper som kan sammanfalla i olika mån med hormonell påverkan. Men manligt och kvinnligt i den betydelsen behöver inte sammanfalla med de biologiska könen. Dessutom har vi människor som har en något mångtydlig könsidentitet efter våra definitioner. Jag betraktar det som att det finns maskulin och feminint och att dessa ibland sammanfaller, ibland inte, med biologiskt kön. Men en man kan lika gärna vara mycket feminin i sitt beteende och tvärt om.

För det andra; nja, patriarkatet? På vilket sätt då? Vad bestämmer då vad flickor och pojkar leker med? Inte det biologiska väl? Som jag har poängterat tidigare så kan vi knappast vara biologiskt inprogrammerade på något som bara funnits hundra år. Så fort går inte evolution sörru. Det finns nog flera feminister som inte ser patriarkatet som det ansvariga, men könsroller som är kulturella påverkar oss, inget tal om den saken.

Jag blir alltså lite misstänksam över de här förenklingarna man gör, könsidentitet är verkligen inte enkelt och det är väldigt svårt att säga exakt vad som får någon att få vissa intressen, ett visst sätt att umgås, som avgör identitet och yrkesval. Vi kommer kanske aldrig heller få redan på vad som avgör hur kön och uppfattning om kön utformas och skapas hos olika individer med olika genetiska variationer.

.

KD har förstått att individens frihet att själv välja könsidentitet och aktiviteter här i livet oberoende av kön är en viktig del av jämställdhet. Det görs dels genom en sund kritik av vissa delar av genusvetenskapen och iden om patriarkatet (men källhänvisa tack istället för att bara skrämmas med ”genusvetare säger att…”)  men också genom lite hederlig queer teori och kritik av könsidentiteter. Visst är det bra med politik som underlättar för alla att göra vad de vill oavsett kön, och att tjejer ska få hålla på med ”tjejiga grejer” (kolla, bara där har vi ju en jätte värdering…) likväl som ”killiga”. För mig är det dock också viktigt att vi ser till andra delar av det hela, som dynamiken kring sexuallitet i vårt samhälle, skuldbeläggande av ”felaktig sexuallitet”, politiken kring könsbyten osv osv. Och den diskussionen känns det som om KD kanske inte är lika intresserade av.

.

Sammanfattningsvis; jag tror att om partierna vill ha en jämställd och bra ”könspolitik” ska man se till att sköta den andra politiken så bra som möjligt. Man ska hålla uppe välstånd och arbetsmöjligheter och underlätta för ALLA oavsett kön att försörja sig själv på sitt arbete. Samtidigt ska man hålla lagstiftningen neutral oavsett kön, ingen kvotering, ingen diskriminering, ingen skuldbeläggning på folk om de inte gör som ”de ska” (oavsett vad detta innebär). Dessutom kan man ju kanske försöka att skapa samförstånd snarare än mer konflikt för att plocka politiska poäng, våga visa hur komplicerad frågan är snarare än att förenkla in i all evighet och skrämmas med ”patriarkat” och ”genusvetare”.

______

Update; Moderaterna skriver lite mer på Newsmill om sin satsning, samt Paulina Neudings artikel.

Jag var nog inte den enda som störde mig präktigt på Reinfeldts sentimentala BS i partieledardebatten i P1 igår. Hallå? alliansen, jag gillar er, jag röstar på er, men jag blir duktigt irriterad när ni håller på och SD flirtar genom fånigt stuntprat om ”I mitt hjärta…” Jaha, i mitt hjärta är häften av alla snygga tjejer rödhåriga, känns det politiskt relevant?

Burqa och nikab förbud hoppar upp med jämna mellanrum som populistiskt strunprat för att få västerläningar att känna sig lite bättre och lite lugnare. Få oss att känna att vi i alla fall ”håller koll” på de där konstiga extrema yttringarna av den där främmande läskiga kulturen från långtbortistan. Den liberala debatten kring det här har redan gått varmt, och vi har väl redan kommit fram till att;

* Liberal ideologi går inte ut på att bestäma vad folk har på sig

* Ingenting är per definition ”Kvinnoförnedrande”, det kan alltid finnas omständigheter som kastar om maktförhållanden, och vi vet aldrig vad för motiv människor verkligen har till varför de gör saker.  (OBS vi utgår då förståss ifrån att man följer lagen)

* Det är inte upp till staten att springa runt och hitta felaktiga och kvinnoförnedrande kläder att förbjuda. vare sig t – tröjor med texten ”pornstar”, burqor, stringtrosor, höga klackar, playboy kläder, slöja, nunnedräkt osv osv. 

* Detta betyder inte att man inte kan ha klädkoder på enskilda företag och inistitutioner. Om ett företag ber sina anställda att klä sig på ett visst sätt så får de också göra det, på samma sätt kan jag som konsument välja vilket företag jag vill stödja/jobba hos.

Allt annat grinande om att förbjuda folks privata uttryck (ÅTER; om det alltså inte finns någon anledning att tro att ett lagbrott  pågår) i den offentliga sfären, vilket inkluderar lokaltrafik, är icke – liberalt och populistiskt. Och jag blev sjukt störd av Reinfeldts oförmåga att ta avstånd från sånna fåniga förslag direkt i debatten. Att inte vilja diskutera hur fel det är med sån populism utan istället whina om ”I mitt hjärta” och ”Jag önskar inte”

Nästan första gången hittills denna valrörelse som jag helt klart stod bakom Sahlins uttalande och inte Reinfeldts. Det var hon som med sitt svar framstodd som det liberala alternativet i frågan.

Har vi tjafsat klart om det här nu? Kan vi snälla bara släppa det? Danmark har ju nu bestämt att det inte blir något förbud, helt rätt, man kom fram till att det fanns ca tre kvinnor i Landet som skulle omfattas. Tre personer med burqa, jag svär att det finns fler personer i landet som är bajsnekrofiler än har burqa. Vilket känns jobbigast?

Att slösa tid på att diskutera om och om igen förslag som är rakt emot våra demokratiska liberala värden och som omfattar typ tre, tio pers är slöseri med politiskt kapital. Det är bara en populist fråga som ska kåta upp islamofoberna lite och uppröra lite rödvinsvänster, typ som diskusionen om ”våldtäckt av djur”. Så bara släpp det, alla ser inte ut om du vill att de ska göra, alla är inte som du. Vad sägs om att problamtisera verkliga politiskt problem i stället?

Då gör vi det i nästa debatt? Ja, bra!

Reinfeld förtydligar i DN, Inget förbud i Danmark, inget stöd för förbud i Sverige, Debatt sumering av svd.